Kan vår DNA-sammansättning spela roll för hur sjuka vi blir av det nya Coronaviruset? Vår genetik kan vara avgörande för smittorisken, skriver Per Söderström.

Vi vet att personer med underliggande, kroniska sjukdomar löper högre risk än friska personer för ett allvarligt sjukdomsförlopp i samband med smitta från det nya Coronaviruset. Vi vet även att patienternas ålder påverkar sjukdomens utveckling.

Men hur kommer det sig att i övrigt friska personer reagerar så olika på viruset? Vissa märker ju knappt att de har smittats, andra blir sjuka i flera veckor och för vissa individer är det dödligt.

Viruset söker sig in genom cellväggarna i mottagarens kropp. Väl inne, söker COVID-19 att föröka sig så att spridningen kan fortsätta inuti i kroppen. Hos vissa individer sker det mer “framgångsrikt” än hos andra.

Vårt unika DNA finns som bekant i varje cell i vår kropp. Tänk om dess sammansättning påverkar graden av risk för att bli smittade och allvaret i smittan?

Just nu pågår flera forskningsprojekt som söker svar på frågan.

Finns det något samband?

Ett projekt leds av forskaren Andrea Ganna. I det här projektet samlas bland annat uppgifter om DNA från ett urval personer i norra Italien som varit smittade av COVID-19 men inte har några underliggande sjukdomar. Man jämför sedan skillnaden mellan hur olika individer reagerat på smittan med deras DNA-sammansättning. Finns det något samband och ser man någon orsak-verkan? Urvalet kommer kompletteras med uppgifter om individer från andra delar av världen.

Det finns inga hypoteser ännu, mer än att ett protein på ytan av våra celler, ACE2, spelar en viktig roll i att släppa in COVID-19 genom cellväggen eller inte.

Ett av projekten drivs av Institute of Allergy and Infectious Diseases som var med om att identifiera mutationen i ett annat protein på cellytan, CCR5, som gör att vissa personer är mycket resistenta till HIV. Den upptäckten hittade en förklaring på en annan plats än där man letat på tidigare.

För att kunna samarbeta kring projektet har man skapat en sajten COVID-19 Host Genetics Initiative så att kollegor runtom i världen med data från exempelvis biobanker ska kunna haka på studien. Bland annat har FinnGen, som har DNA-prover från 5% av den finska befolkningen, valt att delta.

Det ser även ut som att såväl Engelska UK Biobank som Isländska deCODE Genetics kommer delta.

DNA-forskningen kan vara lösningen

Tänk om det inte är ett traditionellt vaccin som kommer att stoppa viruset? Kan DNA-forskningen hitta en annan lösning? Kanske kan man dessutom påvisa att blodgruppstillhörighet påverkar hur sjuk individen blir?

Det är många som jobbar på att lösa den här gåtan och världens forskare samarbetar på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. DNA-forskningen har gjort enorma framsteg det senaste decenniet, kanske kan COVID-19 innebära dess stora genombrott?

Detta inlägg skrevs för och publicerades först på Warp News. 

Warp News drivs av den ideella stiftelsen Warp Institute med säte i Stockholm.

90 procent av svenskarna tror inte att världen kommer vara bättre om 15 år. En anledning till det tror vi är övervikten av negativa nyheter i media.

Warp News balanserar det genom faktabaserade optimistiska nyheter.