En reflektion signerad Per Söderström

–Inför Marknadsföreningen Stockholm 100 år på Bryggarsalen

Hon var riktigt upprörd. “Ni måste ha gjort fel. Det här kan inte stämma… Gå igenom materialet igen och återkom när ni är klara!”.

Jag var drygt 26 år gammal och arbetade som marknadsundersökare. Vårt team hade just avslutat ett produkttest av diskmedel – en ny, drygare version av en väl etablerad produkt. Testet var ett s.k. blindtest, med vita flaskor, endast iklädda ett kryptiskt nummer, typ K76 oh C29.

250 hushåll testade produkterna, under två veckor. 125 testade K76 och 125 testade C29. Intervjuaren lämnade ut produkterna i hemmet, tillsammans med instruktioner om att föra loggbok. Flaskorna hämtades vid testets slut tillbaka, och vägdes.

By the book – old school

Grejen var, att vi hade dubbelkollat att vi inte blandat ihop proven – resultatet verkade motsäga det som uppdragsgivaren trott att vi skulle komma fram till.

Vi svalde ett par gånger innan vi svarade att jo, vi hade kollat, och resultatet var tydligt: den gamla produkten som redan fanns på marknaden räckte längre än det nya, “drygare” diskmedlet.

Uppdragsgivaren hade fortfarande svårt att tro på resultatet och bad oss titta närmare på hur det kunde komma sig. Varför?

Det hade fältchefen redan kollat. Det nya diskmedlet kanske var effektivare, men de som testade den varianten märkte inte det: “Det löddrade ju inte, så jag fick hälla i en skvätt till!” Så enkelt var det.

Jag förstod där och då att det stämmer att vissa undersökningar görs för att bekräfta något man redan tror. Jag förstod även att personer som är ansvariga kanske är oroliga för vad chefen skall säga – hade en massa pengar gått åt, till ingen nytta? Vems ansvar var det, i så fall?

Ungefär samtidigt som det här utspelade sig hade jag gått med i MiS, Marknadsföreningen i Stockholm. Till en början var jag mest med på luncherna runt de stora borden på Operaterassen. Jag sög in all kunskap och inspiration som förmedlades av professionella och supertrevliga kollegor. Jag visste att jag hamnat rätt!

Lite senare var vi ett par personer som startade en erfa-grupp (det hette så då) inom MiS kring marknadsundersökningar, för att dela med oss av erfarenheter och kunskap med varandra. Det visade sig att det fanns fler situationer än den med diskmedlet, där vår integritet och professionalism som undersökare ställdes på prov.

Så småningom gick jag vidare till att arbeta med reklam, varumärkesplattformar, kommersiella samarbeten med långfilmer, TV-produktioner och content marketing. Det intressanta är inte vad jag gjort, utan hur en tillhörighet i det vi idag kallar för community – marknadsförarna i MiS – har fungerat som stöd under hela processen.

Idag är det marketing automation, algoritmer och en totalt ny mediabild vi rör oss i. Ibland kan jag tycka att uppmaningarna är otroligt ytliga – “använd rörligt!”, “utgå från mottagaren!” – men vi kan inte bortse ifrån att mätbarheten på marknadsförarens insatser nått en helt ny nivå.

Det är vår roll som marknadsförare att se till att rop på KPI:er och konverteringar inte slutar i en automatisering som gör att vi tappar kontakten med människorna vi riktar oss till. Vi kan bejaka utvecklingen och stötta våra uppdragsgivare/arbetsgivare på samma gång.

I en snar framtid kommer de där flaskorna diskmedel kunna kommunicera med oss – för att inte tala om hundratals viktigare produkter. Hur kommer det påverka marknadsfunktionen? Vilka behöver vi samarbeta med för att få ihop teknik, beteendevetenskap och kreativitet och leverera framtidens marknadsföring?

Utvecklingen fortsätter. Medlemmarna i Marknadsföreningen kommer alltjämt spela en viktig roll!

—

Det här inlägget var initialt publicerad som gästinlägg på MiS Blogg. Läs mer om Marknadsföreningen Stockholms 100-års firande här.